På Kirsebærvænget 3 i Hørsholm har vi to sikre forårstegn. Jeg ved at Jonas og Ann Louise også vil sige, at det første er, at ænderne kommer. De kommer hvert år i april, går rundt i haven hele dagen, får lidt fransbrød og snakker med os. Sidst på dagen får de en lille lur, og så pludselig er de væk. Dengang vi havde dammen, var vi imponerede over, at de kunne komme flyvende og lande midt i dammen, som vel ikke var mere end 4 kvadratmeter eller sådan noget. Gad vide om de husker, at her var en dam engang? Nu nøjes de ligeså flinkt med fuglebadet. Men det kan da vel ikke være det samme andepar som i 1994... og 1995... og 1996... Hvor gamle bliver ænder??
På Kirsebærvænget 3 i Hørsholm har vi två säkra vårtecken. Jag vet att Jonas och Ann Louise också vill påstå, att det första är att ankorna kommer. De kommer varje år i april, går omkring i trädgården hela dagen, får lite franskbröd och snackar med oss. Mot kvällningen vilar de lite, slumrar till, men sen plötsligt är de borta. På den tiden när vi hade dammen, var vi imponerade av att de kunde komma flygande och landa mitt i dammen, som ju inte var mer än ca 4 kvadratmeter. Undrar om de minns att det fanns en damm här engång? Nu nöjer de sig med fågelbadet. Men det kan väl inte vara samma ankpar som i 1994... och 1995... och 1996... Hur gamla blir ankor??
Det andet forårstegn er kirsebærtræerne, der blomstrer. Indtil for to år siden, da nabogrunden blev solgt og alt fældet og hus bygget, var det et hvidt hav af kirsebærblomster sidst i april og først i maj. Nabogrunden var en skov af gamle kirsebærtræer, og det var så smukt, så smukt da de blomstrede. Vi græd når det så begyndte at blæse i midten af maj och alle blomsterne faldt som sne. Vi savner det dog ikke rigtigt, for der er et træ tilbage (billedet) og vi har fået de sødeste naboer i stedet for det ubeboede gamle hus, som var en rotterede.
Det andra vårtecknet är körsbärsträden, som blommar. Tills för två år sen, då granntomten såldes och alla träd sågades ner och hus byggdes, hade vi ett vitt hav av körsbärsblommor i slutet av april och början av maj. Granntomten var en skog full av gamla körsbärsträd, och det var så vackert, så vackert när de blommade. Sen grät vi när det började blåsa i mitten på maj och alla blommorna snöade ner. Vi saknar det inte på riktigt, för det är ett träd kvar (bilden) och vi har fått så trevliga grannar i stället för det obebodda gamla huset, som var ett råttbo.
3 kommentarer:
Hvor er det flothed det blomstrende kirsebærtræ!
Da vi boede på Christianshavn havde vi et andepar, der flyttede ind i gården hvert forår. Vel at mærke ovenpå affaldsskuret... der var et dejligt hav af efeu, hvor andemor lå og rugede til de små ællinger kom ud og pilede rundt i gården. Det var lidt synd, for det var en ufattelig kedelig gård: Lille, uden sol, kun med asfalt, udover den nævnte efeu, og så cykler og skraldespande. Men det var et dejligt forårstegn når nogen ringede til Dyrenes Værn for at få dem til at følge ænderne hjem til kanalen :)
og efter lidt hurtig googling kan jeg afsløre at min nyvundne piratviden fortæller at en gråand typisk bliver omkring 6 år -de kan dog blive helt op til omkring de 23, men det er vist ikke så normalt
Sikke en dejlig historie Dorte! Vi har fotograferet ænderne de fleste af årene, og hvis man orker, kan man gennemgå dem og se, at det ikke drejer sig om de samme ænder - i hvert fald har hannen ikke de samme farver og aftegninger år efter år. Dejlige er de nu.
Send en kommentar